mina händer håller fast som i tyglarna på en häst



en saknad av sommar och värme.
en saknad av allt omkring.
även en saknad som jag nu förträngt.
och jag vet, det kommer aldrig mer komma tillbaka.
jag vill inte.
det jag har, håller jag fast vid,
resten skiter jag i.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0